Färdigsjukat för den här gången.

Imorgon är det åter dags för dagis och jobb. Ronja längtar nog som en tok för hon hade bråttom i säng när jag sa att det är dags för dagis imorgon. sen har hon visserligen varit upp några svängar och somnade sent...men ändå.

Själv är jag faktiskt inte sådär jättesugen på att jobba imorgon,  jag misstänker nämligen att jag kommer att stå en stor del av dagen och med tanke på hur mina ben har känts de senaste veckorna så är jag INTE sugen på det. Men men, det måste göras, så det är väl bara att göra det.

Älskade unge.

Läkarbesök

Idag hade jag tid hos läkaren 8.40.. Eftersom jag väntat ett bra tag på den tiden ville jag inte avboka trots att vi är sjuka, och det var ändå lika bra att gå eftersom jag behöver lite hjälp med förkylningen tydligen. Jag fick nya tabletter för värken som jag hoppas ska funka. Han tyckte det var konstigt att jag inte fått dem tidigare eftersom de tydligen är vanligt använda vid fibromyalgi. Jag har iofs aldrig fått en ordentlig diagnos men han tyckte det lät som det så från och med nu ska jag inte säga att jag kanske eller mest troligt har fibro. Nu har jag det. Förhoppningsvis kan folk visa större förståelse då. Lite trist bara att man måste sätta en diagnos på sig själv innan läkarna gör det.

Ronja var snäll och satt i vagnen hela tiden hos farbror doktor, sen gick vi till Smedjan för lite frukost på BOs, även där skötte hon sig snyggt. Men sen...vrål och sparkar och skrik och slag. Det är nog jobbigt när jag är frisk men nu med snor i hela skallen (det kommer tillomed ut genom ögat....) ont i örat och total trötthet så ville jag bara banka huvudet i väggen, tuppa av och vakna frisk.

Det löste sig tillslut och nu vilar vildungen och jag ska försöka hinna göra detsamma.

<3

Tillsammans med takdropp gör detta min dag.

Prrt.

Testar nu att blogga från min nya mobil (xperia pro), frågan är om det hamnar rätt.. Gör det?

Jag skyller på vintern.

Ja, jag har varit otroligt dålig på att skriva här. Jag skyller på att jag går i ide på vintrarna, och så skyller jag lite på facebook där det mesta jag vill säga hamnar. Men, eftersom det klagas till höger och vänster där på "dagboksstatusar" så gör jag väl bäst i att hålla de längre uppdateringarna här.

Jag har lite problem med dubbla inlägg pga flytt mellan bloggportaler, antingen löser jag det eftersom när jag har tid eller så får det helt enkelt vara så, jag tvivlar ändå på att så många läser så mycket bakåt i tiden.

på torsdag får jag en efterlängtad ny mobil, med tangentbord vilket kommer att göra det tusen gånger enklare med uppdateringar här eftersom jag inte är en touchtelefontjej. Inte min grej alls det där.

Snön är en stor anledning till varför jag aldrig tänker flytta från Norrland. Tänk att beröva barnen den underbara upplevelse som snö faktiskt innebär för ett barn. Men nu är jag faktiskt less på den, jag längtar efter att slippa tjorva med yttekläder och blöta skor. Lika mycket som jag kommer att längta efter snön om några månader!

Undersöker möjligheten...

...att blogga från mobilen. Tyvärr har jag en jäkla touchtelefon, vilken jag inte riktigt går ihop med. Jag är mer en knapptjej.
och var hamnar bilden?

Egentligen...

...har jag inte så mycket att säga. Det är same shit varje dag. Jag har tappat bort min ork, men det är ju januari så det är kanske inte så konstigt. Same shit som varje januari. Fast nu tappade jag den redan för någon månad sen men då kan man ju hoppas på att den kommer tillbaka lite tidigare i år. Jag skulle kunna sova dygnet runt.

Det kan man inte säga om den lite mindre damen som absolut inte vill sova om kvällarna. Tänk om man hade hennes energi istället för ens egna obefintliga.

Nu ska jag se om jag har energi nog för att tappa upp ett bad. Och så kan jag ju bara hoppas att jag inte somnar där i vattnet.

Well well well..!

Jag har bestämt mig för att börja om. Eller fortsätta om man så vill. Jag vet inte var det slutar, men vi får väl se. Risken är väl att det blir mer "Idag har vi gjort det och det..."-blogg men vi får väl se om jag kan få in lite annat också. Det kan ju faktiskt vara kul för både pappan och mor- och farföräldrar att läsa om Ronjas påhitt om dagarna.

Domänen vildunge.se köpte jag genom Loopia när de hade supererbjudande innan jul, det fanns liksom inte ens en tjuga att förlora om jag ändå bestämde mig för att inte blogga. Så nu behöver ni bara komma ihåg vildunge.se så sköter sig resten av sig självt, jag kan byta bloggställe tusen gånger om jag så vill, ni hamnar rätt ändå.

Jag SKA försöka hålla mig positiv här, det är ju inte så kul att läsa när en suris skrivit. Men, jag är inne i en period av livet som kräver ganska mycket energi av mig (fortfarande) vilket betyder att jag är jävligt sur jävligt ofta. Men jag jobbar på det, på riktigt.

Tvååringen.

.k

Nu har Ronja hunnit bli två år. Tiden har gått himla snabbt men ändå känns det som att hon alltid funnits här samtidigt som jag ännu inte riktigt fattat att jag faktiskt är en mamma.

Jag tänkte tillägna det här inlägget till Ronjas färdigheter, så att de kommer på pränt, så att jag samlar allt på ett ställe.

 

Ronja pratar mycket. Väldigt mycket, mest surr även om man nu börjar höra lite längre meningar. Eller snarare är det väl nu vi börjat förstå dem. Hon tittar intensivt på ens mun när man säger ett ord hon vill lära sig och man får gärna upprepa det otaliga gånger. Andra gånger säger man bara ordet och hon apar efter på en gång, det är väl såna ord hon hört flera gånger tidigare och bara behövde en liten knuff för att klara av.

Favoritorden är månen (tidigare hinno), min, shläsk (Mora träsk), Titibis (Teletubbies) Åssan (Upsy Daisy), Va ge du? (Var är du?), Pappa...följt av va ge blablabla? (vad det nu är hon söker), Hon rabblar namn och kopplar ihop personer med varandra, med djur och med saker,

Hon älskar att sjunga Blinka lilla stjärna, Hejja Bamse och Huvud axlar knän o tår, hon diggar loss till Metallicas Enter Sandman och härmar deras rörelser och uttryck. Hon gillar att stå i centrum och blir väldigt spexig när folk tittar på.

Hon älskar vatten och man hinner oftast inte diska länge innan hon går och hämtar en stol att ställa sig på för att hjälpa till. Hon gillar att rita, kramas med katterna och titta på tv.

Hon älskar havregrynsgröt och pappas mat, mammas mat är hon inte så förtjust i, jag kryddar nog för lite.

Hon får raseriutbrott när saker inte går som hon vill och hon kan tjuta så det gör ont i öronen när hon är riktigt glad.

Hon tycker att saker som glittrar är sint och tittar sig ofta i spegeln.

Hon gillar inte att klä på sig, speciellt ytterkläderna, och tar gärna av sig även blöjan. Den har börjat åka av flera gånger om dagen. Potträning håller vi på med lite lätt, hon får sitta och vi uppmuntrar henne (vi använder mest en liten toaring på den vanliga toaletten) men känner ingen brådska, det händer när det händer.

Om hon gjort en illa får man en puss där slaget tog, hon pussar gärna djur och sina leksaker men är lite snålare med pussar mot oss andra. Hon tycker om att bli kittlad och hon blir det ofta av sin pappa så de gånger jag kittlar henne så hon tjuter så skrattar hon ofta fram ett sluuuta pappa, det verkar invant :)

Hon kan räkna till tio, även om hon har börjat slarva lite nu genom att säga en, två, tre, mummelmummel, sju, åtta, tiooo!

 

Hon är helt enkelt den underbaraste lilla ungen som finns. Jag imponeras av henne dagligen. Hon är så smart, rolig och påhittig och jag ser fram emot att få fortsätta imponeras och fashineras av denna unga dam.

Och jag kommer antagligen att fylla på här med mer färdigheter, nu är klockan så mkt så det är dags att sova! :)

Tjuvskrivning.

Jag tjuvskriver lite, jag måste. Det kliar i fingrarna och ändå har jag ingenting speciellt att komma med.

Hösten närmar sig och ljuset likaså. Jag har aldrig någonsin sett fram emot en höst så här mycket, faktiskt inte ens när jag väntade Ronja. Ronja som blir två år om lite drygt tre månader. Hösten känns liksom avgörande. Det är många lösa trådar och jag hoppas jag kan knyta ihop dem innan årets slut.

 

Ska vi snacka jävligheter så kan jag ju berätta att min mage har varit kaputt i nån månad nu, omeprazol hjälper sådär och jag har snart käkat 100 stycken Novalucol på 4 veckor. Jag är inne på min sista semestervecka och jag undrar var sommaren tog vägen. Jag vet att det har varit strålande sol och jättevarmt men när jag tänker tillbaka på de senaste veckorna kan jag knappt minnas något. Jag antar att det har något med stressen att göra (precis som magen).

Ska vi snacka bra saker så har jag sen sist fått en bra löneförhöjning. Ronja utvecklas i en rasande fart och pratar konstant med nya ord varje dag. Det absolut sötaste hon säger nu är yoghurt (goku), djur (djeur) och ojdå när hon tappar något tillexempel. Till sin fars stora förtjusning fullkomligt älskar hon Metallica, kan säga namnet och har tillomed känt igen en Metallica-låt på radion när inte ens jag hade en aning om att det var dom.

 

Jaja, vi får väl se om det blir något fler inlägg. Nu vet ni iaf att vi lever (för jag ser att ni kikar in då och då) och mina fingrar kliar lite mindre.

Förvänta er ingenting

Jag kan nog påstå att det inte är någon ide att ni smyger er in här igen. Livet har gett mig för många fallgropar och jag måste lära mig att ta mig upp.
Blir det fler inlägg så skrivs de antagligen med pessimism, under gråt och under lösenordsskydd.
Till den dag mina ben orkar bära ska jag försöka hitta kraft hos de ljusglimtar jag har.

Out of the night that covers me
Black as the pit from pole to pole
I thank whatever gods may be
For my unconquerable soul

In the fell clutch of circumstance
I have not winced nor cried aloud
Under the bludgeonings of chance
My head is bloody but unbowed

Beyond this place of wrath and tears
Looms but the horror of the shade
And yet the menace of the years
Finds, and shall find, me unafraid

It matters not how strait the gate
How charged with punishments the scroll
I am the master of my fate
I am the captain of my soul

Promprom.

Ett sånt här promenadband har jag önskat mig ett tag nu, men eftersom jag inte har världens högsta lön och en dotter så har jag inte velat köpa ett för att sedan leva på nudlar (om ens det) resten av månaden. Men då steppade mamma in och gav mig ett bidrag! <3 En timme varje kväll ska jag gå, förutsett att Ronja somnar innan 19 så jag kan kolla big brother samtidigt (ja, så töntig är jag). Det här är min enda chans till regelbunden motion, och gissa om jag ska bli smal nu!

Nu är dom här...

Undra hur länge det tar innan jag vrålar 'Haaarrrryyyy!'? ;-)

Kissarna har tillfälligt fått flytta in här. Och de är ju inte direkt osynliga. Ina har redan hunnit väcka mig på morgonen och riva ner en kruka. Harry har klöst på soffan och sovit på mig inatt.

Idag kommer Ronja hem, jag saknar henne massor! Men, jag har gjort för lite nytta i helgen och vi får väl se hur mkt mer jag hinner när hon är hemma. Hon är verkligen överallt just nu. Och jag har ställt en blomma på golvet, på prov, vi får väl se hur länge den får vara ifred.

Ikväll är det hockey och vi håller tummarna för Skellefteå!

Äntligen!

Eftersom jag bara jobber, äter, skiter och sover så har jag aldrig någon anledning att se anständig ut vilket har medfört att luggen fått växa fritt och idag när jag äntligen ska ta mig in till stan så måste jag ju göra nånting åt mig själv.
Så jag tog fram saxen och körde enn snabbtrimning av luggen. Nu ser jag nåt iaf.

Frukost a la mamma.

Till vänster: keso, ägg, räkor, dill
Till höger: kaffe med massa mjölk
Till efterrätt men inte på bild: 15 ml Chi san

Och på tal om mamma. Jag råkade pajja hennes dator förra helgen. Igår hämtade hon ut en ny, måste jag säga att hon inte verkar heeelt ledsen över det? ;-)

Upponerohitodit.

Konstig dag idag.

Jag hade 'medarbetarsamtal' idag. När jag och chefen pratar om jobbet och hur jag sköter mig ;-) 45 (!) minuter tog det och tack o lov var han nöjd med mitt arbete, även om jag känner mig som segast i världen. Jag känner mig som ett pucko också, antagligen för att jag för det första inte läst särskilt mycket elektronik i skolan och för det andra tror jag att min skalle består av ett stort tomrum, med en frö-stor hjärna. Förhoppningsvis ordnar det upp sig när jag druckit 'chi san' ett tag och jag får bli lite piggare och gladare.

Grannarna här uppe lever om som vanligt och tydligen har de ungefär tusen stolar som står fel varje kväll för de drar runt dem hit och dit hela tiden. De ska bara veta vad som väntar dem...hehe. Mitt piano, som stått i Boden, kommer imorgon och då jävlar ska det bli pianomusik och sång på helgmorgnarna.

Ronja sköter sig snyggt på dagis. Hon gillar dock inte när folk går hem, då blir hon ledsen. Sötnos. Hon kanske är rädd att bli kvar sist? ;-) det blev hon i förrgår, men hon och fröken verkade då ha det så lugnt och skönt när jag kom. Jag gillar verkligen Ronjas fröken, jag har lite smått panik över Ronjas långa dagar (ca. 7.30- 16.20) men hon säger att det går så bra och att hon är på så bra humör osv. Och vad är det egentligen att ha panik över? Hon har kul och får en meningsfull och utvecklande vardag, sen om det är med en förälder eller inte borde inte spela någon roll eftersom jag ser till att ge henne 100% när jag hämtat henne. Jag kommer aldrig vara enda människan i hennes liv och jag är glad att hon finner trygghet och glädje i andra personer, stora som små. Relationer är viktigt och det värmer att se Ronjas glädje när vi möter fröken på morgnarna.
Sidospår ja...
Hon hade en likadan fläck av melliset (antar jag att det var) på samma ben som hon hade igår, haha. Undra vad hon gjort som lyckats med det två dagar i rad :-)
Nu ligger hon och snusar i sängen. Vi har fått ordning på rutinerna nu och jag hoppas vi kan hålla dem över helgerna för det är så himla skönt att se att hon själv vill sova, inte bara för att jag tvingar henne.

Jag ska själv gå till sängen nu. Kanske är det näst sista natten i sängen? Jag ska få två nya 80s eller om det är 90s... Så jag får se om jag byter ut min säng eller baxar in dem i det tredje rummet och fixar nån slagas mys/sovhörna åt Ronja, vi får se, det beror på hur hårda de är, jag gillar ju mjuuukt!

Babbel babbel babbel.

Lördagen.

I lördags var jag och Ronja till mostern, morbrorn (eller vad säger man? Ja, morbror blir bra) och kusinerna. Ronja fick åka skoter för första gången. Och rörde inte en min. Totalt uttryckslöst ansikte. Hon var nog i chock :-D

Ronja har iaf börjat säga 'Hugo' nu idag. Den äldsta pojkkusinen. Men hon säger inte 'Hugo', hon kallar honom för 'Koko' haha!

Fyfan hur jag mår.

Dagen har INTE varit bra. Det har känts som att mitt blodvärde legat nere på 100 och för ett tag sedan kom huvudvärken, som verkar bero på käkarna eftersom kindtänderna känns trötta. Jag gnisslar kanske anningens för mycket om nätterna.

Jag ligger i soffan framför bb, mest bara för att jag inte gillar att gå och lägga mig. Av nån anledning. Men jag ger mig själv 10 minuter, sen ligger jag nog och snarkar brevid Ronja.

Roooligt.

Ronja tyckte det var jättekul ute idag, speciellt att åka pulka när det gick snabbt. Snö var gott och mammas snötårtor var roliga att krascha.
Nåt annat som kraschat är Ronja. Hon var lite trött innan vi gick ut, eftersom hon vaknat halv sex, men då var det lite väl tidigt att sova. Så när vi kom in var det bara av med kläderna och hon slocknade på två röda :-)
När hon sovit färdigt drar vi mest troligt iväg till mostern, tittar (för jag vet inte om Ronja vågar närma sig) på skotern och busar med kusinerna. Ikväll kommer fadern och hälsar på. Imorgon ska vi försöka ta oss iväg till Jaana (om hon inte är upptagen) och vi kan ju bara hoppas på lika bra väder då!

Och jag måååååååste komma ihåg att boka tvättid SNARAST för herregud vad vi snart har slut rena kläder båda två :S

Nu ska jag klippa damens naglar och hänga upp fårskinnet som blivit nersnöat, tjo!

Nu jävlar.

Det här verkar bra. Enkla och billiga recept. Det får bli min kvällslektyr framöver.
Men nu är det ju dag och vi ska ut i finvädret och härja. Ronja har tydligt visat att det är vad som gäller idag. Hink, spade och pulka följer med!