Jag hade först tänkt skriva ett lång inlägg om min morfar, men några få rader får räcka. Allt som jag känner och allt som han var går inte att beskriva, och hade jag försökt så hade jag antagligen fortsatt i evigheter.
Min morfar somnade in på julaftons förmiddag, lugnt och fridfullt. Även om det kändes otroligt jobbigt och gjorde otroligt ont så kändes det ändå fridfullt. Nu har han det bra min morfar.
Ronja med sin gammelmorfar, 21 november 2009
Älskade morfar, du har lämnat stora spår efter dig och jag ska berätta allt om dig för Ronja. Jag är så glad att ni hann träffas. Glädjen du visade när vi kom in genom dörren och du fick se henne kommer jag alltid att minnas.
Jag älskar dig morfar, världens bästa morfar.
2 kommentarer:
Beklagar sorgen!
Snällare och mer positiv människa än Nisse får man leta efter.
Isa, jag hittade din blogg av ren slump. Jag kände ändå att jag var tvungen att kommentera det här. Min farfar gick bort 21/12. Den 25/12 skulle han ha fyllt 78 år. Jag förstår hur det känns. Min farfar var en av de bästa människor jag någonsin kommer att ha i mitt liv och det känns otroligt tungt att han aldrig kommer att få träffa mina framtida barn. Jag ville bara skicka ett meddelande med lite stöd och att vi tyvärr är fler i samma situation.
/Anna - gammal pluggkompis från svenskan.
Leave a Comment